Direktlänk till inlägg 13 maj 2018
Sitter hemma i vardagsrummet , ställer mig upp och tittar ut, den där eviga längtan , den finns där långt inne. Fastnar med blicken ut på gården på andra mammor med sina barn. Ställer frågan i mitt huvud (undra om någon av dem har samma problem som jag) Tänker också , att jag vill också få gå ut med vårt/våra barn där , och vara social, sitta o prata, känna att man passar in. Men samtidigt undrar man när det kommer att ske....
Jag har tidigare med mitt ex försökt bli gravid, jag har kört oskyddat från 16 års ålder, men jag har inte blivit gravid. Jag har vart till läkaren, och jag fick då beskedet att jag har en sjukdom som heter PCOS.
Jag har utebliven eller inte mens alls, jag har inte någon ägglossning och jag har även på tok för förmycket testosteron i min kropp, vilket gör att jag har lite oönskad hårväxt på blandannat bröstet och jag har skägg växt på hakan ( ja du/ni läste rätt) Men det försöker jag ta bort , inte lätt alls, pincett plock eller rakhyvel som gäller.
Jag kommer i kommande inlägg skriva allt från början till slut, men det kommer bli många inlägg.
Jag och min fästman Micke , har försökt bli gravida rätt länge nu , snart i två år faktiskt.
Jag visste ju redan att jag har problem pga. min PCOS , men vi tänkte att vi försöker iaf...
Men hittills inte några som helst positiva besked....
Vi är helt klart Ofrivilligt barnlösa... men är satta på kö för IVF till hösten....
Mötet på specialistmödravården gick bra. Jag ska börja med att sticka mig själv i fingret och kolla mitt blodsocker själv i 14 dagar , 4 gånger om dagen. Så inna frukost ska mitt socker ligga under 6.5 och 2 timmar efter ska det ligga under 9.0 ...
Ja men självklart , som en käftsmäll . Dem ringer innan 12 och berättar då att mitt socker låg på 11,2 och det betyder att jag har graviditetsdiabetes. Jag blir inbokad för ett besök på specialistmödravården, där jag ska få mer info nästa vecka...